I den här filmen får vi följa Sandra och Filip som hamnat i ojämställda roller i sitt föräldraskap, där Sandra blivit ofrivilligt huvudansvarig för det gemensamma livet och Filip står bredvid, osäker och passiv. Det här leder till en oundviklig brytpunkt som det är svårt att återvända från. När Filip lämnar Sandra för en annan tre veckor efter att deras andra barn fötts ställs frågan om hur det här kunde hända på sin spets.

Samtidigt är Sandras syster Annika mitt uppe i planeringen av sitt bröllop, Sandras situation får Annika att börja fundera över sin egen relation. Hur undviker man att familjeprojektet blir början till slutet? Och Filip, varför gjorde han som han gjorde? Bilden vidgas när vi får ta del hans känsla av otillräcklighet och vilsenhet som pappa. Filmen vänder och vrider på våra förväntningar och föreställningar, alltmedan Sandras liv byggs upp på nytt.

DISKUSSIONSMATERIAL – Föräldrar

Materialet kommer från projektet Hej jämställt föräldraskap. Projektet tar avstamp i dokumentärfilmen Puss hej då och vänder sig till såväl yrkesverksamma som föräldrar med utgångspunkten att jämställt föräldraskap gynnar föräldrar, samhället i stort och inte minst barnen. Vi som arbetar i projektet är filmskapare och yrkesverksamma inom vården som samarbetar med forskare och vårdutvecklare. Projektet är finansierat av Postkodstiftelsen och Region Skåne. Diskussionsmaterialen är utvecklade av Ida Ivarsson, leg psykolog, Psykologmottagning barn- och föräldrahälsa Malmö, och Annika Fredriksson, pedagog och filmskapare. Flera forskare och experter har agerat referensgrupp, se mer på sidan  för yrkesverksamma.

Fakta –  Omsorgsförsprång 

Broberg, A, Granqvist, P, Ivarsson, T & Risholm Mothander, P. (2010). Anknytningsteori – betydelsen av nära känslomässiga relationer. Falkenberg: Natur & Kultur.

Golestani, I, Ivarsson, I. & Thorén Todoulos, I. (2016). Jämställt föräldraskap – för barnets bästa. Region Skåne

Fakta – Första- och andrahandsföräldraskap

Angelov, N, Johansson, P & Lindahl, E. (2013). Kvinnors större föräldraansvar och högre sjukfrånvaro. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Rapport 2013:7. 

Elvin Novak, Y. (2011). Finns det några pappor i din mammagrupp? Att prata jämställt föräldraskap. Lund: Studentlitteratur

Lidbeck, M. (2016). Psychological perspectives on parents division on parental leave. Göteborgs universitet.

Fakta – föräldraledighet

Duvander, A-Z. & Jans, A.C. (2009). Hur länge spelar pappors föräldraledighet roll – en studie av sambandet mellan pappors föräldraledighet och deras kontakt med sina barn. Försäkringskassan. Socialförsäkringsrapport 2009:1.

Försäkringskassan. (2013a). Ojämställd arbetsbörda. Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och obetalt arbete. Socialförsäkringsrapport 2013:9. Stockholm: Försäkringskassan.

Lidbeck, M. (2020). Sharing & Caring – Division of parental leave from a psychological perspective. Department of Psychology, University of Gothenburg. 

Fakta – Bristande stöd till pappa/partner

Premberg, Å. (2011). Förstagångsfäders upplevelser av föräldrautbildning, förlossning och första året som far. Göteborgs universitet.

Wells, M. (2015). An unequal Chance to Parent: Examples on Support Fathers Receive fråm the Swedish Child Health Field. Uppsala universitet.

Massoudi, P, Hwang, C.P. & Wickberg, B. (2011). Fathers’ involvement in Swedish child health care – the role of nurses’ practices and attitudes. Acta Paediatrica, pp 396-401.

Fakta – Ansvar som tynger

Angelov, N, Johansson, P, Lindahl, E & Lindström, E-A. (2011). Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Rapport 2011:12. 

Försäkringskassans socialförsäkringsrapport 2014:14, Kvinnors sjukfrånvaro,  9, 35

Metodmaterial/samtalsstöd

• Tillsammans – samtal om förhållandet och föräldraskapet – samtalsmaterial för föräldrapar, VG region.
• Checklista för en jämställd vardag, Region Skåne.
• Samtalsguide för separerade föräldrar med små barn, Region Stockholm.

Länkar

• Pappor.se – Digital plattform för pappor, MÄN för jämställdhet.
• Det som är bra delar man lika på – om delad föräldraledighet, Försäkringskassan.

Boktips

• Växa tillsammans: att ta hand om parrelationen under småbarnsåren – Johanna Tagesdotter Hagstrand
• Att skiljas med barn – Malin Bergström
• Handbok i jämställt föräldraskap – Marie Lok Björk

Poddtips

• Föräldraledigt (del 1 av 2): Vad händer när en lämnar, en tar över? BVCpodden 

Om en förälder spenderar mer tid med barnet, t ex är föräldraledig längre tid och har vardagsansvaret första tiden i barnets liv, så innebär det ofta att den får ett försprång i sin omsorgsförmåga jämfört med den andra föräldern. Den lär sig att tolka och förstå barnets signaler och behov, den övar på sitt föräldraskap och skapar en nära relation till barnet.

Svensk forskning visar att ett omsorgsförsprång mellan föräldrar tenderar att skapas mycket tidigt i barnets liv och ofta kvarstå över tid. Det leder till etablerade positioner i föräldraskapet där den förälder som har huvudansvaret för barnet kan ha en känsla av att vara förstahandsförälder, medan den som halkat efter i föräldraskapet kan känna sig som en andrahandsförälder.

Undersökningar visar att det finns ett samband mellan hur stor del av föräldraledigheten en förälder tar och vilket ansvar den tar för omsorgen om barnet och hushållet, både på kort och lång sikt. Föräldrar som delar jämnare på föräldraledigheten har en jämnare ansvarsfördelning även när barnet är äldre. Föräldraledighetens längd påverkar också vilken relation barnet har möjlighet att utveckla till just den föräldern, vilket är något som följer barnet hela livet. Pappor som tar lika mycket föräldraledigt som sin partner är mer nöjda med balansen mellan familjeliv och arbetsliv och samarbetet hemma.

Flera undersökningar visar att pappor eller den förälder som inte är eller varit gravid nås av betydligt mindre föräldraskapsstöd än mammor som har burit barnet, både under graviditet och småbarnsår. Pappor, och i samkönade relationer den förälder som inte burit barnet, rapporterar att de ofta känner sig förbisedda, eller som en mindre viktig förälder, i mötet med vården.

Forskning visar att dubbelarbete, alltså att ha huvudansvar för barn och hem samtidigt som man yrkesarbetar, ligger bakom att småbarnsmammor blir sjukskrivna i dubbelt så hög utsträckning som småbarnspappor. Skillnaden i sjukskrivningstalen består upp till att barnet är 15 år.