Ett JÄMSTÄLLT föräldraskap minskar risken för sjukskrivningar hos kvinnor, leder till färre separationer och ökar barnets möjlighet till en god relation med båda föräldrarna. Att båda föräldrar ges tillgång till stöd i föräldraskapet är inkluderat i FN:s barnkonvention, som numera är svensk lag. Vikten av att främja jämställt föräldraskap och inkludera män/partners i primärvården lyfts även i en nationell strategi beslutad av regeringen 2018.

Under filmens researcharbete har vi talat med forskare och yrkesverksamma inom vården om skillnaderna i ansvarstagande för föräldraskap kopplat till kön. Ett återkommande tema är hur de insatser som finns för blivande och nya föräldrar i hög grad riktar sig till modern/den födande föräldern. Medan forskning visar att fadern/den icke-födande föräldern också har ett stort behov av stöd, inte minst eftersom män generellt sätt har ett sämre nätverk i sitt föräldraskap.

Undersökningar visar också att män nås av föräldrastöd i väsentligt lägre grad än kvinnor. Forskare menar att detta i förlängningen bidrar till en ojämställd fördelning av ansvarstagande i föräldraskapet och högre sjukskrivningstal för kvinnliga föräldrar. Studier om sjukskrivningar visar att kvinnliga föräldrar är dubbelt så mycket sjukskrivna som manliga föräldrar.  De mönster som skapas under de första åren av föräldraskap (inklusive graviditet) hänger med under resten av barnets uppväxt.

Ett JÄMSTÄLLT föräldraskap leder även till minskade ekonomiska klyftor mellan könen. Dessa fördelar följer med genom livet och gör att kvinnor får högre pension och lättare att klara sig ekonomiskt vid en eventuell separation. Jämställda strukturer ger män bättre möjlighet att bygga djupa och varaktiga relationer, något forskningen är enig främjar hälsa och välmående. Det är också större chans att barnen till jämställda föräldrar själva kommer leva jämställt. 

Sett till de samhälleliga konsekvenser som ett ojämställt föräldraskap för med sig menar forskare att det inte bara är en fråga för den enskilda individen att lösa, utan en fråga där attityder hos arbetsgivare, vårdinstanser och politiska beslut i allra högsta grad spelar in. Alla tjänar på att färre kvinnor bränner ut sig och att fler män får möjlighet att vara jämbördiga föräldrar.

Hej Jämställt Föräldraskap vill skapa en positiv utveckling där föräldrarna kan avlasta varandra för att skapa bättre förutsättningar för såväl relationen mellan förälder och barn som mellan partners.

Vårdpersonal som tagit del av våra aktiviteter får ökad medvetenhet i frågan, vilket leder till attitydförändringar i patientbemötande, större inkludering av och fler aktiviteter för icke-födande föräldrar. Målet är också att frågan prioriteras högre på chefsnivå.

Politiker som tar del av projektet t.ex. genom en riksdagsvisning känner sig motiverade att fortsätta prioritera jämställt föräldraskap inom politiken oavsett partitillhörighet.

Frågorna kring jämställt föräldraskap får under projektet större genomslag i media, vilket genererar ytterligare uppmärksamhet och diskussion.

Syftet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för ett jämställt föräldraskap. Vilket i sin tur leder till:

• en jämnare ansvarsfördelning mellan könen
• lägre sjukskrivningstal för kvinnor
• ökat självförtroende hos manliga föräldrar
• stabilare relationer
• att fler barn får nära relationer till alla sina föräldrar

Syftet är även att skapa positiva attitydförändringar hos vårdpersonal som:

• motverkar synen på pappan som en sekundär förälder och mamman som förstahandsförälder
• leder till att vårdpersonal inom mödra- och barnhälsovården har ett mer jämlikt bemötande av föräldrar.
• Pappor/den icke-födande föräldern känner sig inkluderad och välkommen på BMM/BVC.

Syftet är också att nå makthavare som på en politisk och strategisk nivå kan lyfta frågan om politiska riktlinjer som kan stödja en jämställd fördelning mellan könen.

Vi har märkt att det finns ett stort behov av att prata om dessa frågor både hos kvinnor, män och yrkesverksamma som möter föräldrar. Efter visningar av filmen Puss hej då – som visats ca 200 gånger på 30-talet biografer runt om i landet, ofta med efterföljande samtal – har många berättat om hur mycket nytt de fått att tänka på och prata om, hur filmen har fungerat som en väckarklocka i deras egna relationer, men också hur de känner igen sig i att pappor många gånger inte bemöts som en lika självklar förälder som mammor.

Genom film och samtal för privatpersoner, föräldrar och pappagrupper väcks reflektion och självrannsakan.

Genom visningar och diskussionsmaterial för vårdpersonal skapas möjlighet till fortbildning, attitydförändringar och en ökad medvetenhet om hur ojämställda mönster uppstår och kan motverkas. 

Inom ramen för projektet har det även gjorts en rad specialarrangemang, bland annat en riksdagsvisning, medverkan vid Almedalen, Forum Jämställdhet, Folk & Kultur, Centerkvinnor, Bris, Familjecentralskonferensen 2024, en debattartikel i GP med mera.

Vi som står bakom projektet är filmskapare och yrkesverksamma inom vården som samarbetar med forskare och vårdutvecklare. Projektledare var Ylva Forner – impactproducent med lång erfarenhet av att jobba med opinionsbildning kopplat till dokumentärfilm.

Projektet är partipolitiskt oberoende och finansieras genom medel från Postkodstiftelsen och Region Skåne. Vi samarbetar med produktionsbolaget Story och Föreningen Råfilm står som ansvarig för initiativet. 

Inom projektet samarbetar vi bl.a. med Organisationen MÄN, kunskapscentrum kvinnohälsa och barnhälsovård, flertalet forskare och experter såsom Monica Lidbeck (Gbg Universitet), Malin Bergström (KI), Michael Wells (KI), Petra Pålsson (Lunds Universitet), Ida Ivarsson (Region Skåne) samt offentliga profiler i frågan, bland dessa kan nämnas Maria Farm (@feministpsykologen) Ida Östensson (Fatta m.m.) Kajjan Andersson, Sandra Lindström (@jamstalldvardag) och Sara Dellner (@instamorskan)  

Vi har även samarbetat med aktören ”Heja Livet” på både Instagram och Facebook och därigenom nått mitt in i en väldigt stor och engagerad målgrupp.

Hur en film blev ett verktyg för jämställdhet

En stark film
Puss hej då har en stark och personlig historia med mycket igenkänning. Den skapar omedelbar känslomässig respons som gör att mycket media ville ta upp den och många privatpersoner diskutera den.  

Research
Under arbetet med filmen gjorde regissören mycket research. Det knöt välrenomerade experter inom vården till projektet och deras “godkännande” genrerade trovärdighet och legitimitet.

Finansiering
Projektet fick framför allt stöd av Svenska Postkodlotteriets Stiftelse. Att söka pengar var ett stort arbete som krävde tid och energi, vi tog delvis extern hjälp med att börja formulera projektet. Det hade varit värdefullt att budgetera för det arbetet som en del av filmproduktionen. 

Från film till impact-projekt
I vårt fall blev filmen Puss hej då projektet Hej jämställt föräldraskap. I distributionsarbetet försökte vi nå brett och så många som möjligt. I impact-arbetet däremot tittade vi mer specifikt på var, vilka och hur den här frågan behöver lyftas för att faktiskt skapa konkret förändring. En smalare inriktning alltså.

Genomförande
När projektet väl drog igång började arbetet, inte minst ett stort fotarbete. Ringa, maila, sprida material etc. Vi kunde anställa en erfaren projektledare på heltid och en ”insider” inom vården på 20%. Att komma in i mödra- och barnhälsovården var nämligen en viktig strategi för projektet.

Aktiviteter
Vi la bland annat mycket energi på att ta fram och aktivt sprida ett metodmaterial till filmen. Det erbjuds fritt via hemsidan vilket ger möjlighet för projektet att växa brett och organiskt, även efter projektslutet. Samtidigt gjorde vi riktade pappaträffar som nådde färre och som blev dyra men meningsfulla per person.

Mäta resultat
Vi ville bland annat att pappor ska ta steg mot en jämnare ansvarfördelning i föräldraskapet. För att mäta just det gjorde vi enkäter vid varje pappaträff. Vi kunde då se att träffarna i mycket hög utsträckning ökat motivationen att fördela ansvaret jämnt samt att majoriteten fått insikter som kommer påverka deras vardagliga agerande.

annika.fredriksson(at)rafilm.se
melissa(at)story.se