Diskussionsmaterial för föräldragrupper

Den uppmärksammade dokumentärfilmen PUSS HEJ DÅ
väcker samtal som kan förebygga kriser och öka föräldrars samarbete.

Vad är det här?

Framför dig har du ett diskussionsmaterial som tar avstamp i dokumentärfilmen Puss hej då. Det riktar sig till grupper av föräldrar som sett filmen och vill prata om den tillsammans.

Se hela filmen HÄR (58-min version)

Se hela filmen HÄR (73-min version)

OM FILMEN

I den här filmen får vi följa Sandra och Filip som hamnat i ojämställda roller i sitt föräldraskap, där Sandra blivit ofrivilligt huvudansvarig för det gemensamma livet och Filip står bredvid, osäker och passiv. Det här leder till en oundviklig brytpunkt som det är svårt att återvända från. När Filip lämnar Sandra för en annan tre veckor efter att deras andra barn fötts ställs frågan om hur det här kunde hända på sin spets.

Samtidigt är Sandras syster Annika mitt uppe i planeringen av sitt bröllop, Sandras situation får Annika att börja fundera över sin egen relation. Hur undviker man att familjeprojektet blir början till slutet? Och Filip, varför gjorde han som han gjorde? Bilden vidgas när vi får ta del hans känsla av otillräcklighet och vilsenhet som pappa. Filmen vänder och vrider på våra förväntningar och föreställningar, alltmedan Sandras liv byggs upp på nytt.

Ladda ner diskussionsmaterialet som PDF
Vi som har skapat materialet

Materialet kommer från projektet Hej jämställt föräldraskap. Projektet tar avstamp i dokumentärfilmen Puss hej då och vänder sig till såväl yrkesverksamma som föräldrar med utgångspunkten att jämställt föräldraskap gynnar föräldrar, samhället i stort och inte minst barnen. Vi som arbetar i projektet är filmskapare och yrkesverksamma inom vården som samarbetar med forskare och vårdutvecklare. Projektet är finansierat av Postkodstiftelsen och Region Skåne. Diskussionsmaterialen är utvecklade av Ida Ivarsson, leg psykolog, Psykologmottagning barn- och föräldrahälsa Malmö, och Annika Fredriksson, pedagog och filmskapare. Flera forskare och experter har agerat referensgrupp, se mer på sidan  för yrkesverksamma.

Faktareferenser

Fakta –  Omsorgsförsprång 

Broberg, A, Granqvist, P, Ivarsson, T & Risholm Mothander, P. (2010). Anknytningsteori – betydelsen av nära känslomässiga relationer. Falkenberg: Natur & Kultur.

Golestani, I, Ivarsson, I. & Thorén Todoulos, I. (2016). Jämställt föräldraskap – för barnets bästa. Region Skåne


Fakta – Första- och andrahandsföräldraskap

Angelov, N, Johansson, P & Lindahl, E. (2013). Kvinnors större föräldraansvar och högre sjukfrånvaro. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Rapport 2013:7. 

Elvin Novak, Y. (2011). Finns det några pappor i din mammagrupp? Att prata jämställt föräldraskap. Lund: Studentlitteratur

Lidbeck, M. (2016). Psychological perspectives on parents division on parental leave. Göteborgs universitet.


Fakta – föräldraledighet

Duvander, A-Z. & Jans, A.C. (2009). Hur länge spelar pappors föräldraledighet roll – en studie av sambandet mellan pappors föräldraledighet och deras kontakt med sina barn. Försäkringskassan. Socialförsäkringsrapport 2009:1.

Försäkringskassan. (2013a). Ojämställd arbetsbörda. Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och obetalt arbete. Socialförsäkringsrapport 2013:9. Stockholm: Försäkringskassan.

Lidbeck, M. (2020). Sharing & Caring – Division of parental leave from a psychological perspective. Department of Psychology, University of Gothenburg. 


Fakta – Bristande stöd till pappa/partner

Premberg, Å. (2011). Förstagångsfäders upplevelser av föräldrautbildning, förlossning och första året som far. Göteborgs universitet.

Wells, M. (2015). An unequal Chance to Parent: Examples on Support Fathers Receive fråm the Swedish Child Health Field. Uppsala universitet.

Massoudi, P, Hwang, C.P. & Wickberg, B. (2011). Fathers’ involvement in Swedish child health care – the role of nurses’ practices and attitudes. Acta Paediatrica, pp 396-401.


Fakta – Ansvar som tynger

Angelov, N, Johansson, P, Lindahl, E & Lindström, E-A. (2011). Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Rapport 2011:12. 

Försäkringskassans socialförsäkringsrapport 2014:14, Kvinnors sjukfrånvaro,  9, 35

Tips på annat material

Så här kan du/ni använda materialet

Titta på  filmen, tillsammans eller var och en för sig. Om någon i gruppen inte hunnit se den brukar det gå bra att hänga med i samtalet ändå. 

Om ni är många kan ni dela in er i grupper om 3-4 st. Antingen pratar alla grupper om alla tre avsnitt, eller så tar ni ett avsnitt per grupp och avslutar med att dela med er till övriga grupper.

Fördela tiden så att alla kommer till tals, t ex genom att gå laget runt. Det är ok att säga pass. Utse gärna en tidshållare.


Tidsåtgång

60 min film + ca 60 min samtal. Om det blir ont om tid föreslår vi att ni hoppar över avsnitt 3/3 och går direkt till avslutningen.


Tänk på att

  • Föräldraskap kan vara känsligt att prata om.
  • Lyssna välvilligt och med respekt för varandras synpunkter. En tillåtande atmosfär bidrar till trygghet i gruppen.
  • Det som sägs i gruppen stannar i gruppen.

Intro i bikupa (2 & 2) 5-10 min

Vad väckte filmen för tankar eller känslor hos dig?

Del 1/3

Tidsåtgång: ca 15 min

Filip: ”Hon hade en annan kompetens..

Sandra: ”Jag måste påminna honom om läxor, mediciner, en miljard saker..

Annika: ”Hade du skaffat vinterskor..?

Sandra till Annika: ”Du måste sluta boka, fixa, leta, länka..

✷ Känner du igen dig?

✷ Hur kan man se till att ansvaret fördela lika mellan föräldrarna? Kan en behöva lämna utrymme och den andra ta ett kliv fram?

Fakta - Omsorgsförsprång

Om en förälder spenderar mer tid med barnet, t ex är föräldraledig längre tid och har vardagsansvaret första tiden i barnets liv, så innebär det ofta att den får ett försprång i sin omsorgsförmåga jämfört med den andra föräldern. Den lär sig att tolka och förstå barnets signaler och behov, den övar på sitt föräldraskap och skapar en nära relation till barnet.

Fakta - Första- och andrahandsföräldraskap

Svensk forskning visar att ett omsorgsförsprång mellan föräldrar tenderar att skapas mycket tidigt i barnets liv och ofta kvarstå över tid. Det leder till etablerade positioner i föräldraskapet där den förälder som har huvudansvaret för barnet kan ha en känsla av att vara förstahandsförälder, medan den som halkat efter i föräldraskapet kan känna sig som en andrahandsförälder.

Del 2/3

Tidsåtgång: ca 15 min

Filip: ”Jag blev mer och mer ensam”

Sandra: “Jag får ta alla jobbiga beslut”

✷ Känner du igen dig?

✷ Vem/vilka kan du prata med om föräldraskapet?

Fakta - Föräldraledighet

Undersökningar visar att det finns ett samband mellan hur stor del av föräldraledigheten en förälder tar och vilket ansvar den tar för omsorgen om barnet och hushållet, både på kort och lång sikt. Föräldrar som delar jämnare på föräldraledigheten har en jämnare ansvarsfördelning även när barnet är äldre. Föräldraledighetens längd påverkar också vilken relation barnet har möjlighet att utveckla till just den föräldern, vilket är något som följer barnet hela livet. Pappor som tar lika mycket föräldraledigt som sin partner är mer nöjda med balansen mellan familjeliv och arbetsliv och samarbetet hemma.

Del 3/3

Tidsåtgång: ca 15 min

Forskare:
”Samhället hjälper mammor att bli experten på barnet”
“Män får mycket mindre stöd”
“Kvinnliga föräldrar är dubbelt så mycket sjukskrivna som manliga föräldrar”

✷ Vad tänker ni om citaten? Känner ni igen det?

✷ Hade ni önskat att något var annorlunda?

Fakta - Bristande stöd till pappa/partner

Flera undersökningar visar att pappor eller den förälder som inte är eller varit gravid nås av betydligt mindre föräldraskapsstöd än mammor som har burit barnet, både under graviditet och småbarnsår. Pappor, och i samkönade relationer den förälder som inte burit barnet, rapporterar att de ofta känner sig förbisedda, eller som en mindre viktig förälder, i mötet med vården.

Fakta - Ansvar som tynger

Forskning visar att dubbelarbete, alltså att ha huvudansvar för barn och hem samtidigt som man yrkesarbetar, ligger bakom att småbarnsmammor blir sjukskrivna i dubbelt så hög utsträckning som småbarnspappor. Skillnaden i sjukskrivningstalen består upp till att barnet är 15 år.

Avslutning / delning

✷ Vilka tankar tar du med dig härifrån?

Tips: Titta gärna på det diskussionsmaterial som riktar sig till föräldrapar tillsammans med din partner. Det finns här.