I den här filmen får vi följa Sandra och Filip som hamnat i ojämställda roller i sitt föräldraskap, där Sandra blivit ofrivilligt huvudansvarig för det gemensamma livet och Filip står bredvid, osäker och passiv. Det här leder till en oundviklig brytpunkt som det är svårt att återvända från. När Filip lämnar Sandra för en annan tre veckor efter att deras andra barn fötts ställs frågan om hur det här kunde hända på sin spets.
Samtidigt är Sandras syster Annika mitt uppe i planeringen av sitt bröllop, Sandras situation får Annika att börja fundera över sin egen relation. Hur undviker man att familjeprojektet blir början till slutet? Och Filip, varför gjorde han som han gjorde? Bilden vidgas när vi får ta del hans känsla av otillräcklighet och vilsenhet som pappa. Filmen vänder och vrider på våra förväntningar och föreställningar, alltmedan Sandras liv byggs upp på nytt.
Författare
Materialet är framtaget av Ida Ivarsson, leg psykolog, Psykologmottagning barn- och föräldrahälsa Malmö, och Annika Fredriksson, pedagog och filmskapare.
Referensgrupp
Malin Bergström, leg. psykolog & med.dr, Karolinska institutet. Petra Pålsson, leg. barnmorska & med.dr, Region Skåne. Monica Lidbeck, leg. psykolog Västra Götaland & fil.dr, Göteborgs Universitet. Lars Olsson, leg. psykolog, Psykologmottagningen barn-och föräldrahälsa, Ystad. Maja Berling, leg. psykolog för BHV samt centrala BHV, Gotland.
Fördjupning – Omsorgsförsprång
Broberg, A, Granqvist, P, Ivarsson, T & Risholm Mothander, P. (2010). Anknytningsteori – betydelsen av nära känslomässiga relationer. Falkenberg: Natur & Kultur.
Golestani, I, Ivarsson, I. & Thorén Todoulos, I. (2016). Jämställt föräldraskap – för barnets bästa. Region Skåne
Fördjupning – Första- och andrahandsföräldraskap
Angelov, N, Johansson, P & Lindahl, E. (2013). Kvinnors större föräldraansvar och högre sjukfrånvaro. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Rapport 2013:7.
Elvin Novak, Y. (2011). Finns det några pappor i din mammagrupp? Att prata jämställt föräldraskap. Lund: Studentlitteratur
Lidbeck, M. (2016). Psychological perspectives on parents division on parental leave. Göteborgs universitet.
Fördjupning – Bristande stöd till pappa/partner
Premberg, Å. (2011). Förstagångsfäders upplevelser av föräldrautbildning, förlossning och första året som far. Göteborgs universitet.
Wells, M. (2015). An unequal Chance to Parent: Examples on Support Fathers Receive fråm the Swedish Child Health Field. Uppsala universitet.
Massoudi, P, Hwang, C.P. & Wickberg, B. (2011). Fathers’ involvement in Swedish child health care – the role of nurses’ practices and attitudes. Acta Paediatrica, pp 396-401.
Fördjupning – Ansvar som tynger
Angelov, N, Johansson, P, Lindahl, E & Lindström, E-A. (2011). Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Rapport 2011:12.
Försäkringskassans socialförsäkringsrapport 2014:14, Kvinnors sjukfrånvaro, 9, 35
Fördjupning – Dialog och samarbete mellan föräldrar
McHale, J. P. & Lindahl, K. M. (Red.) (2011). Coparenting: A conceptual and clinical examination of family systems. American Psychological Association.
Teubert, D. & Pinquart, M. (2010). The association Between Coparenting and Child Adjustment: A Meta-Analysis. Parenting: Science and practice, 10, 286 – 307.
Metodmaterial/samtalsstöd
Länkar
Boktips
Framför dig har du ett material från projektet Hej jämställt föräldraskap. Projektet tar avstamp i dokumentärfilmen Puss hej då och vänder sig till såväl yrkesverksamma som föräldrar med utgångspunkten att jämställt föräldraskap gynnar föräldrar, samhället i stort och inte minst barnen. Vi som arbetar i projektet är filmskapare och yrkesverksamma inom vården som samarbetar med forskare och vårdutvecklare. Projektet är finansierat av Postkodstiftelsen och Region Skåne.
Det här är ett samtalsstöd kopplat till filmen som riktar sig till dig som möter föräldrar i ditt yrke. Fokus ligger på frågor om jämställt föräldraskapsstöd.
Se filmen och diskutera frågor.
Tidsåtgång: 60 min film + 60-90 min diskussion.
Du och dina kollegor tittar på filmen antingen tillsammans eller var och en för sig via länk. Därefter diskuterar ni frågorna. Det är så här materialet är tänkt att användas då det möjliggör mer nyanserade samtal och en fördjupad förståelse.
Utse gärna en tidshållare så att ni inte fastnar för länge på en av frågorna.
Prata om frågan i bikupa (2 & 2)
Tidsåtgång: 5-10 min
Prata i mindre grupper (ca 3-5 pers)
Tidsåtgång: ca 10-15 min
Om en förälder spenderar mer tid med barnet, t ex är föräldraledig längre tid och har vardagsansvaret första tiden i barnets liv, så innebär det ofta att den får ett försprång i sin omsorgsförmåga jämfört med den andra föräldern. Den lär sig att tolka och förstå barnets signaler och behov, den övar på sitt föräldraskap och skapar en nära relation till barnet.
Svensk forskning visar att ett omsorgsförsprång mellan föräldrar tenderar att skapas mycket tidigt i barnets liv och ofta kvarstå över tid. Det leder till etablerade positioner i föräldraskapet där den förälder som har huvudansvaret för barnet kan ha en känsla av att vara förstahandsförälder, medan den som halkat efter i föräldraskapet kan känna sig som en andrahandsförälder.
Prata i mindre grupper (ca 3-5 pers)
Tidsåtgång: ca 10-15 min
”Samhället hjälper mammor att bli experten på barnet”
Forskning visar att dubbelarbete, alltså att ha huvudansvar för barn och hem samtidigt som man yrkesarbetar, ligger bakom att småbarnsmammor blir sjukskrivna i dubbelt så hög utsträckning som småbarnspappor. Skillnaden i sjukskrivningstalen består upp till att barnet är 15 år.
Flera undersökningar visar att pappor eller den förälder som inte är gravid nås av betydligt mindre föräldraskapsstöd än mammor, både under graviditet och småbarnsår. Pappor rapporterar också att de ofta känner sig förbisedda, eller som en mindre viktig förälder, i mötet med vården.
Prata i mindre grupper (ca 3-5 pers)
Tidsåtgång: ca 15-20 min
”Jag blev mer och mer ensam”
Forskning visar att föräldrarnas relation och samarbete sinsemellan har minst lika stor betydelse för barnets hälsa och välmående som barnets relation till vardera förälder. Det gäller både för föräldrar som lever tillsammans och som är separerade. Ett gott föräldrasamarbete innebär att visa förtroende och stötta varandras föräldraskap. Det kan innebära att en förälder behöver lämna utrymme och den andra ta ett kliv fram i föräldraskapet. Vi som möter blivande och nyblivna föräldrar i vår yrkesroll har en viktig uppgift att främja samarbetet mellan föräldrar. Att uppmuntra dialog och att underlätta kommunikationen mellan föräldrar är samtidigt en viktig insats för jämställt föräldraskap.
Samlas gärna i helgrupp
Tidsåtgång: 10-20 min
beroende på gruppstorlek
Det är ok att säga pass.
Tips: HÄR finns ett liknande material riktat till föräldrar.